Nobelpriset i medicin 2025: Immunologi där tarmen spelar huvudrollen

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till Shimon Sakaguchi, Mary Brunkow och Fred Ramsdell för deras banbrytande upptäckter om hur immunförsvaret håller sig i balans och undviker att angripa kroppens egna vävnader.

De tre forskarna har identifierat en central del av immunförsvarets reglering: regulatoriska T-celler (Tregs) - immunsystemets egna ”bromsar” som bidrar till att hålla inflammationen på en normal nivå och upprätthålla tolerans.

Upptäckterna har förändrat vår förståelse av hur immunsystemet fungerar och vad som händer när denna balans rubbas. Allt mer forskning pekar också på att tarmen är en av de viktigaste platserna där denna balans regleras.

Tarmen: en nyckelspelare för immunbalans

Tarmen är kroppens största kontaktyta mot omvärlden och möter dagligen enorma mängder bakterier, proteiner och främmande ämnen. För att hantera denna påverkan behöver immunförsvaret vara både starkt och välreglerat.

Här spelar tarmfloran, eller mikrobiomet, en central roll. De goda bakterierna i tarmen kommunicerar med immunförsvaret genom olika biokemiska signaler. En särskilt viktig grupp är kortkedjiga fettsyror (SCFAs), exempelvis smörsyra, som bildas när bakterier bryter ned kostfibrer.

SCFAs fungerar som naturliga budbärare som stödjer immunologiska regleringsprocesser, inklusive aktiviteten hos Tregs, och därmed bidrar till normal immunfunktion och inflammationsbalans.

När tarmen är i balans, är immunförsvaret bättre rustat att hålla sig i balans.

Tregs - immunsystemets fredsbevarare

Regulatoriska T-celler bidrar till att:

• hålla inflammationsnivåerna under kontroll
• främja tolerans mot mat och omgivningen
• skydda tarmslemhinnans barriärfunktion
• stödja kroppens övergripande immunbalans

Deras betydelse gör dem till ett centralt fokus inom modern immunologi och mikrobiomforskning.

Från Tregs till mikrobiomet - en vetenskaplig resa

Under nästan två decennier har jag ägnat min forskning åt att förstå hur olika signaler, särskilt från tarmens bakterier, kan påverka immunreglerande mekanismer.

Vid Lunds universitet hade jag förmånen att:

• undervisa avancerad immunologi
• utveckla praktiska laboratorieövningar i flödescytometri för att identifiera FOXP3⁺ Tregs
• handleda studenter i analys av dessa viktiga immunceller
• skapa forskningsmodeller (ex vivo och in vivo) för att studera hur specifika bakteriestammar kan påverka immunreglering

Vår forskning visade att bara mycket specifika bakteriestammar - inte probiotika generellt - har kapacitet att påverka regulatoriska immunsvar, inklusive Treg-relaterade mekanismer.

Med tiden identifierade vi noggrant utvalda Lactobacillus-stammar som kunde:

• stödja Treg-aktivitet
• bidra till normal inflammationsbalans
• stärka tarmbarriären
• påverka immunologiska signaler kopplade till tarm-hjärna-axeln

Dessa fynd utgjorde tidig vetenskaplig grund för att mikrobiomet kan spela en roll i att stödja samspelet mellan tarm och hjärna.

Från forskning till produktutveckling: GutMagnific®

Dessa forskningsinsikter lade grunden för utvecklingen av GutMagnific®, en precisionsprobiotisk formulering med fem noggrant utvalda stammar, utvecklad för att:

• stödja tarmens mikrobiom
• främja normal immunbalans
• bidra till en fungerande tarmbarriär
• stödja välbefinnande kopplat till tarm-hjärna-axeln

GutMagnific® har utvärderats i vetenskapliga och observationsbaserade sammanhang hos individer med långvariga mag-tarm-relaterade besvär, immunologisk obalans och stressrelaterade symtom kopplade till tarmens funktion.

Många användare och vårdgivare visar intresse för GutMagnific® som en del av en bredare strategi för att stödja tarmhälsa, immunbalans och allmänt välbefinnande.

GutMagnific® är ett kosttillskott och är inte avsett att diagnostisera, behandla, bota eller förebygga sjukdom, men det kan bidra till att stödja en tarmmiljö som gynnas av en balanserad mikrobiota och normal immunfunktion.

Nobelprisets betydelse för framtidens hälsa

Årets Nobelpris understryker hur centrala följande områden är för vår hälsa:

• immunologisk tolerans
• mucosal immunitet
• regulatoriska T-celler
• samspelet mellan mikrobiom och immunförsvar
• tarm-hjärna-axeln

Modern forskning pekar tydligt på att:

• en balanserad tarm är avgörande för immunförsvarets funktion
• mikrobiomet är en viktig regulator av immunförsvarets stabilitet
• Tregs är centrala i att upprätthålla denna balans
• tarmen påverkar hela kroppen, inklusive hjärnan

Nobelpriset markerar en viktig milstolpe för forskningen inom tarm, immunologi och mikrobioterapeutiska innovationer.

Vetenskapliga referenser

Atarashi, K. et al. (2011). Induction of colonic regulatory T cells by indigenous Clostridium species. Science, 331(6015), 337-341.

Furusawa, Y. et al. (2013). Commensal microbe-derived butyrate induces the differentiation of colonic regulatory T cells. Nature, 504(7480), 446-450.

Teng, F. et al. (2016). Gut microbiota drive autoimmune arthritis by promoting differentiation and migration of Peyer’s patch T follicular helper cells. Immunity, 44(4), 875-888.