IBS kännetecknas ofta av symtom som magont, uppblåsthet och förändrade tarmvanor. Symtomen kan variera mycketfrån person till person och över tid, vilket gör IBS till ett komplext tillstånd att förstå och hantera.

IBS kännetecknas av symtom som:

• Återkommande magont eller kramper
• Uppblåsthe och gaser
• Förändrade tarmvanor – diarré, förstoppning eller båda (IBS-D, IBS-C, IBS-M)
• Plötsligt och brådskande behov av toalettbesök
• Slem i avföringen
• Känsla av ofullständig tarmtömning
• Trötthet och sömnstörningar
• Känslighet för viss mat, till exempel mjölkprodukter, fet mat eller gluten

Forskningen fokuserar allt mer på tarmflorans sammansättning och mikrobiomets roll vid IBS. Obalanser i den mikrobiella miljön och störningar i tarmens barriär-funktion har diskuterats i vetenskaplig litteratur somp potentiellt bidragande faktorer.

Vissa vetenskapliga studier har undersökt hur specifika probiotiska stammar kan bidra till att bevara en balanserad mikrobiell miljö i tarmen och stödja normal matsmältnings-funktion. Det handlar inte om en universallösning – olika stammar har olika egenskaper, och inte alla är lämpliga för alla tillstånd.

Välj rätt – kvalitet och mångfald spelar roll
Alla probiotika är inte lika, och valet av produkt är viktigt. För personer med IBS kan det vara relevant att välja en produkt som innehåller flera noggrant utvalda bakteriestammar, utvecklade för att stödja flera aspekter av tarmmiljön – inklusive mångfald i mikrobiomet och interaktion med tarmens slemhinna. Det handlar om att välja medvetet, baserat på vetenskaplig grund och produktkvalitet.

Många med IBS märker att magen reagerar på vissa livsmedel och måltider, men inte på andra. Ofta kan det handla om livsmedel som innehåller mycket FODMAPs, en grupp kolhydrater som kan fermenteras av bakterier i tarmen och bidra till gasbildning, uppblåsthet och magknip.

Exempel på livsmedel som kan ge besvär vid IBS är:

• Lök, vitlök, bönor och linser
• Äpplen, päron och torkad frukt
• Vete, råg och korn
• Mjölk och andra laktosrika mejeriprodukter
• Sockeralkoholer, alkohol och kaffe

Samtidigt är reaktionerna individuella, och både portionsstorlek och måltidsrutiner kan spela stor roll för hur magen reagerar. Att hitta en kost som fungerar vid IBS handlar därför ofta om att lära känna sin egen mage och identifiera vilka livsmedel som kan ge besvär, gärna med stöd av en dietist.

Det finns idag ingen behandling som helt botar IBS, men för många kan symtomen lindras och bli lättare att hantera. Behandling av IBS handlar därför om att hitta de metoder som fungerar bäst för den enskilda personen. Det kan till exempel innebära:

• Kostförändringar, gärna med stöd av en dietist
• Regelbundna måltider och fysisk aktivitet
• Goda sömnvanor och stresshantering
• Psykologisk behandling, exempelvis tarmfokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT)
• Läkemedel som lindrar specifika IBS-symtom

Diagnosen ställs av läkare, och nya eller långvariga magbesvär bör bedömas av vårdpersonal.

IBS delas in i fyra olika typer beroende på avföringens konsistens. Bokstäverna kommer från de engelska orden Constipation (förstoppning), Diarrhea (diarré), Mixed (blandad) och Unclassified (oklassificerad). Indelningen hjälper vården att förstå symtomen och välja lämplig behandling.

• IBS-C (förstoppningsdominerad IBS): Avföringen är ofta hård och klumpig, toalettbesöken kan vara glesare och det är vanligt att känna att tarmen inte töms helt.
• IBS-D (diarrédominerad IBS): Avföringen är ofta lös eller vattnig, och behovet av att gå på toaletten kan komma plötsligt, exempelvis efter en måltid.
• IBS-M (blandad IBS): Perioder med förstoppning varvas med perioder av diarré.
• IBS-U (oklassificerad IBS): Symtomen uppfyller kriterierna för IBS, men avföringsmönstret passar inte tydligt in i någon av de andra tre typerna.

Avföringen vid IBS kan variera mycket, både mellan olika personer och från dag till dag. Inom vården används ofta Bristolskalan för att beskriva avföringens konsistens, från hård till helt vattnig:

• Hård avföring: Små hårda klumpar eller en klumpig, korvformad avföring, vanligast vid IBS-C.

• Normal avföring: Mjuk och korvformad.

• Lös avföring: Mjuka bitar eller vattnig avföring, vanligast vid IBS-D.

Slem i avföringen och en känsla av ofullständig tömning kan också förekomma vid IBS. Blod i avföringen, svart avföring eller oavsiktlig viktnedgång är däremot inte typiska IBS-symtom och bör alltid bedömas av vårdpersonal.