Vad är IBS?

IBS står för irritable bowel syndrome och är ett funktionellt tillstånd i mag-tarmkanalen. Det innebär att tarmen fungerar annorlunda än normalt, utan att man hittar någon mätbar skada eller inflammation vid undersökning. IBS är inte farligt - men kan påverka livskvaliteten.

En känslig tarm - inte en sjuk tarm

Till skillnad från inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns eller ulcerös kolit syns inga skador vid IBS. Det handlar istället om hur tarmen beter sig och reagerar.

Vid IBS är tarmen extra känslig för:

• Utspändhet från gaser eller mat

• Vissa typer av kolhydrater

• Stress och hormonförändringar

• Obalans i tarmfloran

Tarmens rörelser (motorik) kan också vara påverkade. Den kan tömmas för snabbt - eller för långsamt.

Vanliga orsaker och utlösande faktorer

Forskningen är inte helt enig om varför vissa utvecklar IBS, men flera faktorer nämns ofta:

• Överkänsliga tarmnerver - som förstärker smärt-signaler till hjärnan

• Störd tarmmotorik - vilket kan leda till diarré, förstoppning eller båda

• Infektioner - vissa får IBS efter magsjuka eller antibiotikakur

• Stress - både psykisk och fysisk stress påverkar tarmen starkt

• Hormonell påverkan - symtomen kan förvärras runt menstruation
  Obalans i tarmfloran - t.ex. överväxt av gasbildande bakterier

IBS uppstår ofta som en kombination av flera faktorer, vilket gör varje persons situation unik.

Funktionell störning - vad betyder det?

Att IBS klassas som en funktionell störning, eller en funktionell mag-tarmsjukdom, som innebär att det inte finns något ”fel” som syns på prover eller röntgen - men att funktionen ändå är påverkad.

Tarmen är alltså inte trasig, men den:

• Krampar mer än normalt

• Tömmer sig oregelbundet

• Reagerar starkt på viss mat, stress eller förändring

• Skickar starkare signaler till hjärnan

Detta kallas ibland visceral hypersensitivitet - att tarmen är mer känslig för inre stimuli än hos andra.

Hur vanligt är IBS?

IBS är ett av de vanligaste magbesvären i världen. Man uppskattar att 10-15 % av befolkningen har IBS, även om många aldrig får en formell diagnos.

Det är vanligare bland kvinnor, och ofta debuterar symtomen i tonåren eller ung vuxen ålder. Många har perioder av förbättring och försämring genom livet.

Vad är inte IBS?

För att kunna ställa IBS-diagnos är det viktigt att först utesluta andra tillstånd med liknande symtom:

• Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD)

• Celiaki (glutenintolerans)

• Gallbesvär

• Laktosintolerans

• Bakteriell överväxt i tunntarmen, Small Intestinal Bacterial Overgrowth (SIBO)

Därför är det viktigt att söka vård vid allvarliga symptom, särskilt om de uppstår plötsligt eller förändras snabbt.

När ska man misstänka IBS?

Om du ofta har:

• Magknip som lindras vid toalettbesök

• Växlande avföring - diarré, förstoppning eller båda

• Obehag efter måltider

• Känsla av ofullständig tömning

• Uppblåsthet utan tydlig förklaring
  
  

Och om du har haft besvären i minst tre månader, kan det vara IBS. Ett första steg är att börja observera mönster - gärna med hjälp av matdagbok.